Budapest

Har packat upp min resväska och håller på och tvättar just nu. Eller rättare sagt, springer upp och ner till tvättstugan och mellan varven sitter jag och tittar på kort jag har tagit. Det var väl använda 14 dagar utan att de var fullspäckade med aktiviteter. Sådant står jag inte ut med. Det är inte semester för mig om jag har ett visst antal muséer och olika sevärdheter som jag måste pricka av på listan.

Exet (som jag bodde hos den här gången) är skådis/regissör och han råkade ha två Göteborgsbaserade filmare på besök som anlände en dag tidigare, så det passade bra att vi tre skulle slå följe och ta en latdag på Széchenyi badet medan vår "värd" arbetade. (Gillar du historia och är nyfiken på vad killarna hittade i Ungern den här gången, får du klicka dig vidare hit) Jag passade även på att skämma bort mig med en helkroppsmassage...mmm, jag spinner bara vid minnet på det...Széchenyi badet ligger i Városliget, där man även hittar zoon (som jag bojkottar) och Vidámpark (nöjespark).



Széchenyi badet

Kändes väldigt konstigt att prata svenska första dagen och samtidigt höra ungerska överallt runtomkring mig...ny erfarenhet...kände mig lite som en turist...och tidvis som en tolk...och tidvis skamsen, eftersom den ene killen hittade lättare i Budapest än vad jag gjorde! :D Nåja, han har tydligen varit i Budapest varje sommar de senaste sju åren, jag har däremot inte varit där på sju år... Iaf, var det väldigt uppfriskande med intelligent sällskap och att kunna samtala om annat än vädret ;)

Intelligenseliten iförd nyinhandlad Speedo badmössa :D

tanter som håller staden under uppsikt...

Nästa dag gick jag på upptäcktsfärd eller på återupptäcktstfärd och testade tehuset Vörös Oroszlán (Röda Lejonet) som ligger på Jókai gatan, mellan Nyugati pályaudvar (Västra Stationen) och Oktogon (Åttkanten). På markplan finns en bokaffär som säljer new-age litteratur och lite kristaller och rökelser och från butiken leder en trappa upp till själva tehuset. Stämningen var trevlig, nästan lite högtidlig, men det kan bero på att det var aningen folktomt, eftersom det var runt 32 grader ute och folk kanske inte var sugna på varmt te. Fast är det inte just det man ska dricka när det är varmt? Jag kunde inte motstå att köpa en ny japansk temugg (undrar hur många temuggar jag behöver egentligen?) med snygg bambu-motiv och utan öra förstås. Hkrrm, och fast jag har lovat mig själv att inte ens se åt böckerna, så har jag även köpt en bok...Elisabeth Haich´s Initiering, del 2. Försökte hitta del 1 men förgäves, får väl beställa den från Amazon. Den boken har jag blivit rekommenderad flera gånger, så det känns som om jag verkligen måste läsa den.

Sedan har jag spenderat några dagar med en barndomsvän som jag har gått på samma daghem med och sedan fortsatt i samma klass ända upp till gymnasiet. Jag har skrattat så mycket under de där dagarna att jag måste ha förlängt mitt liv med minst 4-5 år ;)

Vi såg min absoluta favorit Lille Prinsen på friluftsteatern i Városmajor, och förutom att vi höll på att få solsting så var det väldigt trevligt. Jag lipade som vanligt när räven sa till Lille Prinsen:

"Än så länge är du bara en liten pojke för mig, lik hundratusentals andra små pojkar. Och jag behöver dig inte. Och du behöver mig inte heller. För dig är jag ingenting annat än en räv lik hundratusentals andra rävar. Men om du tämjer mig, så kommer vi att behöva varandra. Jag kommer att vara den ende i världen för dig...

Man lär bara känna det man tämjer. Människorna har inte längre tid att riktigt bli bekanta med något. De köper färdiga saker i affärerna. Men eftersom det inte finns vänner att köpa i affärerna, har människorna inte längre några vänner.

...Nu ska du få hör min hemlighet. Den är mycket enkel: det är bara med hjärtat man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen. Och om du har tämjt något, fäst dig vid något, är du ansvarig för det för all framtid. "

Boohooo! Tur att solen var tillräckligt stark för att folk skulle kunna tro att jag har känsliga ögon...

Vi åt våra perec och pogácsa (obligatoriska snacks i Ungern om man är på Tivoli eller bara ute och flanerar med barn...eller utan barn ) och sedan glass. Ja, inte var det en bantningsresa! Jag blir alltid så glupsk, jag vill hinna äta mig igenom alla mina favoriter som jag inte kan hitta här hemma...fast maten kommer jag ev att skriva lite mer om på min försummade matblogg.

På tal om mat måste jag bara sätta in ett kort på en av världens kanske finaste (?) McDonalds...

...forts följer :)