Bakåtsträvare?

Imorse köpte jag min första nättidning genom Zinio. Jag tyckte att var en bra idé eftersom jag ofta blir småsur över att behöva gå till flera tidningskiosker innan jag hittar tidskriften jag söker. En annan aspekt med just mattidningar är att jag har en tendens att spara dem och det innebär tyvärr tonvis med papper somjag inte vet vad jag ska göra av. Jag har inte lust att köpa flera bokhyllor bara för att fylla dem med mattidningar...

Så, idén med en nättidning tyckte jag var perfekt men jag känner mig lite dum och gnällig nu för jag måste erkänna att jag saknar den vanliga papperstidningen. Jag älskar det glatta pappret (ja, jag vet att träd dör för det...) och det är bara så mysigt att kunna sitta på golvet med en kopp te bredvid och bläddra och drömma och planera... Eller sitta på balkongen för att utnyttja de sista soltimmarna innan vintermörkret faller och kunna ta med sig tidningen ut och bläddra lite förstrött...

Nä, jag är nog en gammaldags tråkmåns men jag släpper inte mina papperstidningar, inte ens om jag betalar dubbelt så mycket för dem.