Fan, fan, fan, HELVETE! Jag vill bara öppna en flaska vin som får mig att domna bort. Som ungrarna sjunger "Én úgy szeretek részeg lenni, mert akkor nekem nem fáj semmi" (Jag ääälskar att vara full, för då är det inget som gör ont) Hick! Well, I wish. För det brukar inte fungera. Konstigt nog så skulle jag bara bli ännu mer ledsen + illamående. Så vad gör jag istället? Jo, jag släpper loss min kreativitet (baaaaah!) och gör tiotusen olika versioner av samma bild. Väldigt fantasifullt.
Jag har en speciell relation till broar, har jag märkt. De här stålkonstruktionerna är väldigt tacksamma att "relatera" till. De verkar väldigt tåliga, tålmodiga, stabila men ändå spännande, ståtliga och jag vet alltid vart de leder. Svårare är det med människor. Jag förstår inte människor. Min sociala kompetens måste vara lika med NOLL. Alltså 0.
Varje gång jag känner saknad kan jag väl bearbeta bilder av broar. Gud vilken fin och omfattande broinriktad blogg jag kommer att få! Fast jag tror att jag måste ge mig ut och leta upp lite fler broar, de bilder jag har på lager kan ta slut väldigt fort...
Terapisession över.
Comments